Gården med anor från 1800-talet
Hösten 2009 tog jag över driften av min föräldragård. Jag är 5:e generationen att driva den vidare, bevara och fortsätta att utveckla den. Det är ett stort ansvar, enormt mycket jobb men samtidigt en sådan frihet att jobba med något som man verkligen brinner för! Fast vissa dagar undrar man varför man ens gick upp…
Idag driver jag gården ihop med min sambo Martin som är uppvuxen på en gård på Öland. Våran son Daniel är med och hjälper till där det behövs ett extra handtag. Vi odlar vall, fodermajs, stärkelsepotatis och lite spannmål så det mesta går åt som foder till djuren.
Kossornas foderstat består av egenodlad vall och majs som blivit lagrad till ensilage, alltså majsensilage och gräsensilage. Detta är grunden i foderstaten, då kor är gjorda för att äta grovfoder. Detta toppas sedan med kraftfoder och hp-massa. Hp-massa är en biprodukt från sockertillverkningen alltså betfibrer och korna älskar det! Ungdjuren äter övervägande gräsensilage men toppar med lite pulpa på vintern. Pulpa ser ut som potatismos och är biprodukt från tillverkning av potatisstärkelse och potatismjöl. Kalvarna får av kornas mix då de behöver ha extra bra foder för att växa.
Då jag vill ha en varierande och omväxlande dag, som inte blir enformig så har jag valt att ha många olika ben i mitt företag istället för att bara välja ett ben. Personligen vill jag inte ha flera hundra mjölkkor med allt vad det innebär. Därför har jag valt att ha en liten besättning runt 50 kor och istället ha olika djurslag och flera grenar i företaget.
Under åren har vi hunnit med olika byggprojekt som nytt ungdjursstall, plansilos, mejeri, butiker, lager och lite till. Det är med en gård som det är med ett hus, man blir aldrig färdig! Det är alltid något som måste fixas, lagas, målas eller byggas. Det är lite av charmen, man får hela tiden vara kreativ!
Nötdjur
Idag finns det liten besättning med mjölkkor av olika raser. Mest Holstein men även Jersey, Brown Swiss och olika korsningar där emellan eller med anda raser. För att klara av att hålla ett bra betestryck i alla hagar och marker som ska skötas så den biologiska mångfallden kan frodas så får tjurkalvarna stanna kvar på gården. De blir stutar, alltså kastrerade. När de har blivit stutar blir det oftast väldigt lugna och trevliga i humöret men de tar mycket längre tid på sig att växa om man jämför mot en tjur. Köttet efter dessa finns sedan i gårdsbutiken. Självklart får korna inga konstiga och onaturliga tillsatser i sin mat.
Fjäderfä
Har litet gäng med värphöns utav rasen brun Loman, några rashöns och några korsningar. Litet gäng med vackra vaktlar, några pärlhöns, kalkoner och så ankor. De kan ses uppe vid butiken när du är och handlar. Deras ägg säljer jag i gårdsbutiken och tillgången varierar stort, då de lägger ägg när de själva vill. De följer sin naturliga klocka och tar oftast en välbehövlig vintervila i ägg läggandet på vintern. Efterfrågan på äggen är dock väldigt stor året runt!
Får
Självklart har jag även ett gäng med får som består av ungefär 15 tackor och en bagge. Dessa hjälper till att sköta betesmarkerna och hålla nere slyet. Besättningen består mest av köttrasfår av olika raser och korsningar med mycket Dorper i sig. Ullen tar jag tillvara på och den finns vid butiken om man önskar ha i sin trädgård som marktäckare, hålla rådjur borta eller liknande. Köttdetaljer av mina egna lamm säljer jag i butik 3, och det brukar finnas lammkött året runt där. Lammlådor säljs oftast på vår/försommar, är du intresserad så hör av dig!
Visste du detta?
# Både kor och får är idisslare och har 4 magar. Våmmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen.
# En kossa i normal produktion (mjölkar då 35-45 liter mjölk om dagen) behöver 60-70 liter vatten per dag!
# En kossa som är högproducerande (mjölkar 50 liter och mer om dagen) behöver minst 100 liter vatten per dag!
# En kossa äter 12-20 kg ts per dag i foder (beroende på storlek på ko, årstid och beroende på produktionsnivå) alltså ca 35-50 kg foder per dag!
# Att kalkontuppen byter färg i ansiktet efter vilket humör han är på!
Förr i tiden
Mina föräldrars huvudgren var mjölkkor. Det var en ren SRB besättning från början men sedan kom SLB och sen gjorde Holstein sin entré. Under en period fanns det även lite suggor och det byggdes även ett slaktsvinsstall. Även en köttras besättning av Charolais har funnits men den såldes och mjölkkorna fick komma tillbaka igen. Det som odlades var mest vall som gick till djuren, lite stärkelsepotatis och matpotatis. Några år odlades det gul lök, vitlök och västeråsgurkor. Vilket är mycket arbetskrävande grödor att odla med mycket handarbete.
På farfars tid så fanns här på gården mjölkkor, grisar, höns och ardennerhästar. Farfar hade flera avelston och åkte på premieringar med unghästarna. Hästarna användes till alla sysslor i jordbruket. På den tiden så plöjde man med häst, körde vagnar med häst och drog alla möjliga redskap med hästarna. Men sedan kom de första traktorerna och då minskade hästarna i antal för att sedan ersättas helt av traktorerna.
Farmor hade många höns och överskottet av äggen såldes i den lokala mataffären. Det som odlades var vall, spannmål, betor och potatis som gick till foder till djuren och till husbehov. På denna tiden hade de flera anställda som jobbade på gården utöver familjen. Det fanns runt 12 stycken mjölkkor av SRB ras och en djurskötare anställd!
Titta på djuren och maskinerna nere på gården?
Hönsen, kalkonerna, pärlhönsen och ankorna får man så klart gärna titta på när man är i butikerna då de har sina hus och rasthagar precis bredvid. Hönsen och kalkonerna uppskattar att få nyplockat gräs så det får ni gärna ge dem. Men in får inte mata dem med något annat än gräs! När risken för fågelinfluensan är här får de inte vara ute, därför ser man dem inte jämt.
Nere på gården bland övriga djur och maskiner får ni inte vara. Detta är dels för att det är en smittorisk och att det är farligt. Ni kan alltså råka ha med er någon smitta som gör mina djur sjuka vilket jag inte vill vara med om igen. Mina djur är med i olika hälsoprogram och har regler att följa. Maskiner är stora och en olycka händer lätt! Det krävs också andra typer av försäkringar om man sysslar med öppen gård, ifall olyckan skulle vara framme och det händer något. Sist men inte minst, är detta vårt hem. Vi lever och bor här med våra djur och vill helt enkelt inte ha okända människor smygandes runt knutarna!
Jag hoppas att ni kan förstå och respektera detta. Har ni frågor får ni gärna höra av er så försöker jag svara så gott jag kan.
Investeringsstöd
Flera av investeringarna som har gjorts på gården är tack vare stöd genom jordbruksverket. Investeringar som har beviljats stöd är: mejeriet, ungdjursstallet och utbyggnaden av ladugården.
